
Körtelfeber
Vad är körtelfeber?
Körtelfeber är en virusinfektion som nästan alla människor drabbas av. Man kan bara få det en gång i livet och de flesta drabbas som barn, med mycket lindriga symtom. Tonåringar och vuxna kan dock bli rejält sjuka.
Symtom vid körtelfeber
Barn som smittas får i regel bara lätta förkylningssymtom. Om du får körtelfeber som tonåring eller vuxen kan du få allvarligare besvär. Det börjar ofta med att du känner dig trött och sjuk, får nedsatt aptit, fryser och har huvudvärk. De vanligaste symtomen är:
- svullna lymfkörtlar
- inflammerade halsmandlar
- halsont och svårigheter att svälja
- hög feber
- huvudvärk
- svullna halsmandlar och lymfkörtlar
I vissa fall kan levern eller mjälten förstoras.
Symtomen brukar gå över efter några veckor, men du kan känna dig trött en längre tid efteråt.
Varför får man körtelfeber?
Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-viruset, som är en sorts herpesvirus. Smittan sprids främst via saliv, exempelvis genom pussar. Det brukar ta 4–6 veckor från att du smittas tills du känner symtom och därefter är du smittsam i några veckor. När du en gång drabbats av körtelfeber kan du inte få det igen.
Vad kan jag göra om jag får körtelfeber?
Körtelfeber kan inte behandlas med penicillin eller annan medicin. Det du kan göra är att på olika sätt lindra besvären och underlätta tillfrisknandet:
- Vila så mycket som möjligt.
- Drick mycket vatten eller vätskeersättning.
- Avstå från hård fysisk aktivitet en tid efter att du blivit frisk.
- Undvik aktivitet där du riskerar att skada mjälten.
- Avstå alkohol för att inte belasta levern.
Behandling vid körtelfeber
Körtelfeber kan inte behandlas, men om du drabbas riktigt hårt kan du behöva läggas in på sjukhus. Till exempel kan du behöva dropp om du har mycket svårt att svälja vätska.
Sjukhusvård kan också bli aktuellt om du har svårt att andas, får låga blodvärden eller om levern eller mjälten förstoras.
Om det inte är körtelfeber
Hos barn påminner symtomen som inte går att skilja från en vanlig förkylning. Hos tonåringar och vuxna är symtomen de samma vid andra virusinfektioner, främst halsfluss.
När ska jag söka vård?
Sök vård om du har feber och ont i halsen i mer än två dygn utan andra tecken på förkylning.
Sök vård akut om du har körtelfeber och får svårt att andas, inte kan dricka och svälja eller får svåra magsmärtor.
Kan jag förebygga körtelfeber?
De flesta människor drabbas någon gång av körtelfeber och det är svårt att skydda sig. Hos tonåringar och vuxna sprids smittan främst genom en kombination av droppsmitta och slemhinnekontakt, till exempel genom kyssar. Därför ska du vara försiktig med nära kontakt med personer som har körtelfeber.
Hur kan Ally hjälpa mig?
Om du misstänker att du har körtelfeber kan du kontakta Ally för rådgivning och undersökning. En sjuksköterska eller läkare frågar dig om dina besvär och undersöker hals och halsmandlar för att se om de är svullna eller har beläggning. Man undersöker också lymfkörtlarna, mjälten och levern för att se om de är svullna.
Ibland tas ett blodprov eller halsprov för att avgöra om det är körtelfeber eller någon annan infektion. Du kan därefter bli ordinerad behandling eller hänvisad till annan vård. Om du skulle ha stora besvär med luftvägarna, eller om levern eller mjälten är förstorad, kan du behöva läggas in på sjukhus.